Hösten är här...

Vid pennan: Callie

Hösten är nu här på allvar med allt vad det innebär. Det blir mörkt tidigt, det är blött i hagen och jag tvingas smutsa ner mina fina hovar och blir dessutom blöt när det regnar ute (ja, jag har täcke, men matte Sofie har ju fortfarande inte plockat fram mina vinterkläder så jag tvingas ju frysa om halsen).

Sista tävlingen för i år är också avklarad, enligt Sofie. Vi var uppe i Skara för ett par veckor sedan och tävlade på SM, tydligen är det en viktig tävling, enligt matte.

Hur som helst så var jag riktigt taggad till att ge allt, men jag hade inte räknat med att vi skulle vara där så många dagar så framåt helgen började jag få lite mjölksyra i benen faktiskt. Jag trodde ju dessutom att jag skulle få vila om jag gjorde mitt bästa, men då kramar Sofie om mig och talar om att vi har hamnat i "final" och ska tävla ännu mer till helgen! Är inte det lite orättvist? Borde inte vi som gjorde bäst ifrån oss få vila och de hästarna som inte skötte sig få hamna i "final" och jobba ännu mer?

Hursomhelst, jag hade faktiskt hoppats på att vi skulle få tävla på lite kor under helgen och jag gick därför och sneglade på korna varje dag när vi gick förbi dem utanför ridhuset, men inte en enda gång var det nån ko på tävlingsbanan när jag kom in där! Istället låg det massa bommar överallt, och koner uppställda som vi skulle rida runt. Självklart gjorde jag som matte Sofie sa, och uppenbarligen gjorde jag rätt för hon var ovanligt glad varje gång vi lämnade banan. I de där finalerna som var under helgen fick vi dessutom prisrosetter och sen fick vi stå och vila medans det spelades nån musik i högtalarna, tydligen kallas det nationalsång och det ska uppenbarligen vara nåt bra.

Efter nationalsången fick vi springa det där roliga ärevarvet, det är min favorit för då får man springa fort utan att matte tjatar om formen hela tiden! Jag bestämde mig även för att tävla med en annan häst ut från banan och jag vann för den andre hästen sprang in i domaren!

Idag hade vi besök i stallet. Blev ju riktigt förvånad när jag såg att det var min veterinär som hoppade ur bilen, han som hjälpte mig när jag hade ont i benet i vintras. Jag har inte sett honom sen i våras när han friskförklarade mig men idag kom han alltså och hälsade på. Jag började fundera på varför han kom till mig, jag har ju inte ont nu längre!?

Han kom in i boxen och hälsade glatt på mig och satte sig sedan och tittade på mitt ben. Jag tittade konstigt på Sofie för att få en förklaring till detta, men uppenbarligen var han bara nyfiken på att se hur det såg ut nu. "Jättefint", tyckte han iallafall och det är ju faktiskt ganska fint nu jämfört med då.

Därefter var det dags för tandundersökning. Jag minns inte så mycket från det, fick en spruta av honom och sen blev jag vääldigt trött, minns iallafall att jag somnade med huvudet på Sofies axel. Även Jacie och Fellan fick varsin tandundersökning och på Fellan drog han ut två stora vargtänder! Han sa att det såg ut som att hon hade huggtänder och om han inte hade tagit bort dem så hade de kanske vuxit ut som horn på henne! Vilken tur att han kom i tid, tänk om Fellan hade gått med både huggtänder och horn, det hade ju varit lite småläskigt faktiskt nu när det snart är halloween...

Eller skojade han bara? Man vet ju aldrig med de där veterinärerna, de går aldrig att lita på.

Nähä, dags att stoppa i sig det sista kvällshöt nu, sen är det bäst att sova så jag får min skönhetssömn inför morgondagen!

//Callie